Kameo blogg

Investeringar som skapar    

Kameo klart för Sverige, Norge och Danmark

Kameo klart för Sverige, Norge och Danmark
Kameo Kameo Team

I veckan intervjuades Sebastian Harung, Vd för Kameo, om fenomenet Crowdlending. Intervjun publicerades i nyhetsbrevet Finans & Innovation. Ta del av intervjun och lär känna oss lite bättre!

Sebastian Harung läste om fenomenet i The Economist. Han hade lämnat första jobbet på DNB Markets för pr-byrån Geelmuyden Kiese. Nu fick han upp ögonen för den växande scenen för peer-to-peer. Han sålde lägenheten och fick lite startkapital. Och han hittade fler som trodde på möjligheterna med att hjälpa småföretag med finansiering genom att förmedla sparande från privatpersoner, consumer-to-business.

Avanzas urfinansiär Bjørn Braaten kände Klarnas Nordenchef Anna Borg Sæther som kände serieentreprenören Anton Johansson. Helge Lunde från pr-byrån, Svein S Jacobsen, tidigare ledamot i Nordea, samt Warren Campbell, delägare på prestigekonsulten McKinsey, ställde också upp som ledamöter. Förtroendet, erfarenheterna och kontakterna kan visa sig värdefulla.

– Vi försöker använda styrelsens nätverk, säger Sebastian Harung.

Alla i styrelsen har också gått in som delägare. Verksamheten ska komma igång ”under hösten”.

– Man behöver några miljoner kronor för att lansera, men inte så mycket mer. Allt är ju online.

Crowdfunding används ännu av försumbart få företag i Sverige. I Storbritannien är det etablerat. Brittiska MarketInvoice gör crowdfactoring, lite som svenska Fakturino. Utan fakturor ingen finansiering. Kickstarter gör crowdfunding, för att skaffa pengar till oprövade idéer. Sponsorn väntar sig en belöning och kanske delägande. Med crowdlending måste företagen betala tillbaka pengarna med ränta. Kameo har brittiska Funding Circle som största förebild. Innovation & Finans har berättat om starten för svenska Toborrow, som blir närmaste konkurrent.

Målgruppen är små och medelstora företag. Innovation & Finans har berättat om Izettle, som nu lånar ut pengar utan ränta till företagskunder och om Monetise som kom igång ordentligt så sent som i går med omsättningsförskott utan personlig borgen på kortbetalningar till företag inom specifika branscher, till exempel lunchrestauranger.

För Kameo är det också viktigt att välja branscher. Sebastian Harung väljer e-handel som exempel. Han vill inte berätta vilka låntagare Kameo prioriterar, men utan kopplingen till betalningar blir det ännu viktigare att analysera kreditrisken. Kameo har anställt Severus Thelander, med bakgrund på UC och tidigare kreditchef på 3M. Han ska nu konkurrera med till exempel Izettles riskchef Carl-Richard Häggman.

Kameo vill etablera sig  i Sverige nu och nästa år även i Norge och Danmark. Förändringar i kreditrisken ska ta ut varandra över tid mellan de olika länderna.

– Vi tror att det är en bra naturlig hedge, säger Sebastian Harung.

I Norge blir Kameo först. I Danmark finns redan Lendino och Flexfunding. Sedan finns det gott om sms-lån till privatpersoner, också förmedlat från privatpersoner som hos First North-noterade Trustbuddy. Eller Lendify, Savelend, och Moneybuddy.

– Det är ett annat räntesegment, säger Sebastian Harung.

För småföretag är crowdlending ett seriöst alternativ, hävdar han.

– Bankerna vill nog vara med men de har regulatoriska krav på sig, säger han och hänvisar till kapitaltäckningskrav i EU-direktiv som Solvens 2 och Basel 3.

– Det blir en stor och tidskrävande process för en bank att låna ut pengar till ett litet företag. Med nya kapitaltäckningskrav i EU är det fyra gånger dyrare för bankerna att låna ut pengar till företag än till privatpersoner som har sin bostad som säkerhet. Det är klart att bankerna prioriterar stora företag och bostadslån.

Kameo vill förmedla pengar både från små och stora aktörer.

– Vi tror att institutionella investerare tycker att det är jätteintressant att samarbeta med oss när vi har fått upp volym, säger Sebastian Harung.

På dagens lågräntemarknad söker pensionsfonder alternativ med bättre avkastning än statsobligationer, utöver den lilla kvot de får investera i aktier och private equity. Företagsobligationer har inte alltid tillräckligt höga kreditbetyg. I Storbritannien lånar pensionsfonderna ut pengar direkt via Funding Circle.

– Pensionsfonderna tycker att crowdlending är ett jättespännande alternativ. Men det är fortfarande ett nytt fenomen i Skandinavien. Det tar tid innan de stora reagerar. Kanske ett par år till, säger Sebastian Harung.

Kreditbetyget för crowdlending avgör.

– Det är en politisk fråga om man ser det som direkta lån, obligationer eller private equity. Min gissning är att myndigheterna vill ha stränga krav och väljer att se det som hög risk. Men med högre likviditet och volym så kan pensionskassorna få upp volymen och trycka ner risken.

Sebastian Harung säger inget om hur institutionella investerare gör i dag för att möta skärpta krav på kapitaltäckning. Det finns flera sätt. Flytta delar av balansräkningen till dotterbolag i länder med lägre krav. Ett captive utan kreditbetyg i en annan jurisdiktion, så kallad skuggförsökring. Återförsäkring som långlevnadsswappar inom livförsäkring och subprime inom bostadslån är andra sätt. Då kan det vara mer hållbart att vara transparent med risken. Med crowdlending drabbas enskilda sparare omedelbart vid en förlust. Vem tar ansvar för det?

Utredare Hans Rydstad föreslår att staten ska ta en del av risken när en affärsbank lånar pengar till små företag. Regeringen och Finansinspektionen ska nu följa den ”spännande utvecklingen” med nya tjänster med ”särskild fokus” på de företag som behöver pengar, säger Mikael Damberg till Svenska Dagbladet.

Myndigheterna kan också ta ansvar. Innovation & Finans har berättat om Finansinspektionens arbete med bolag som Crowdcube. Det handlar om att skilja på tillstånd för konsumentkreditinstitut och tillstånd för betaltjänster. Det går att tolka befintliga regelverk, eller skriva nya.

– Jag tycker att man ska reglera på samma sätt som i Storbritanninen med en särskild lag direkt för crowdlending, säger Sebastian Harung.

Reglerna skiljer sig åt inom EU.

– Det är jättesvårt att förmedla crowdlending i Tyskland, säger Sebastian Harung.

– Men jag tror att crowdlending är jättebra för Skandinaviens ekonomi. Det är win-win för företag och investerare. Det ska man inte reglera bort.

Aktietorget är ett alternativ för småbolag som inte klarar kraven på finbörsen. Här har det genom åren funnits gott om exempel på mer eller mindre uttalade bedrägeriförsök. Ingen är så lättlurad som den som letar genvägar och snabba pengar.

– Jag är jättepositiv till reglering eftersom det finns oseriösa aktörer och detta handlar om privatpersoners pengar, säger Sebastian Harung.

Kameo kräver att vd eller ordförande går i borgen för lånet. Ändå är insynen begränsad, särskilt om låntagaren inte har aktiebolag. Det ställer krav på långivaren, särskilt som Kameo också vänder sig till oerfarna småsparare och unga. Hur ska de upptäcka en bluff? Riskerar Kameo att fronta skojare?

– Det är därför vi fokuserar på att göra en grundlig analys med egen kreditvärdering. Långivaren kan snabbt få en överblick men också göra egna analyser. Men det viktigaste är att långivaren diversifierar, säger Sebastian Harung.

– Generellt är bolag i Skandinavien bra på att betala tillbaka. Och inga andra länder har så mycket information om bolagen. Vi kommer också att begära in affärsplaner. Sedan använder vi moderna metoder inom fintech och sociala media i kreditbedömningen. Det

handlar förstås också om vår fingertoppskänsla, säger han och avböjer att gå in på hur det går till.

Sebastian Harung har själv skaffat pengar genom en lägenhetsaffär. Vad händer när nästa bostadskrasch kommer?

– Man ska inte lägga hela sitt pensionssparande på crowdlending. Det ska vara en del av en portfölj med aktier, bankkonto och annat. Vi har som ambition att erbjuda en ränta som är hög och stabil, men inte utan risk. Och man ska aldrig låna ut pengar till bara ett bolag.

Auktion sätter räntan – så funkar det

Kameo ger kreditbetyg till projekt eller bolag som ansöker om ett lånebelopp. Låntagaren presenterar sig på en ”digital marknadsplats”, Kameos webbplats. Det går att välja fast ränta eller auktion. I en auktion är det upp till investerarna att överträffa varandras erbjudanden. Effektiv ränta blir 5 till 15 procent. Kameo tar 2 procent av lånet som låntagaren ska betala. Långivaren betalar inget, men kan kanske göra investeraravdrag. Det är en konstruktion som inte tagit fart ännu och som Kameo inte räknar med.

Insamlingen pågår tills lånebeloppet är finansierat, som längst i 14 dagar. Kickstarter förmedlar allt eller inget. Det skapar incitament för sponsorn att vara ambassadör för låntagarens verksamhet, minskar risken för att låntagaren måste betala tillbaka utan att ha kunnat komma igång, och gör att flera människor granskar varje projekt. Hos Kameo väljer spararen att vara aktiv eller passiv. En särskilt funktion, autoinvest, ska föreslå en portfölj utifrån långivarens preferenser, kanske med löpande fasta månadsbelopp.

Den här texten skyddas av lagen om upphovsrätt. Återgivet med tillstånd.

Vill du prenumerera på nyhetsbrevet Innovation & Finans? Klicka här

Share on FacebookShare on Google+Tweet about this on TwitterShare on LinkedIn

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *